Läkarens jäv

Varje läkare som deltar i behandling av förvaltningsärenden är förpliktad att i första hand själv bedöma om hens ställning eller verksamhet vid sidan av hens tjänsteåligganden inom den offentliga hälso- och sjukvården är av sådan natur att det kan äventyra hens opartiskhet i den offentliga tjänsteutövningen.

Jäv innebär inte bara en skyldighet utan också en rättighet att avstå från ett uppdrag där läkaren kan vara jävig. Om läkaren har en ledande ställning med resultatansvar kräver jävsfrågorna särskild uppmärksamhet.

 

Utbudet av vårdtjänster har under de senaste åren vuxit och blivit mångsidigare, och läkarna arbetar inom olika typer av arbetsgemenskaper och organisationer. De kan ha en fast tjänst inom stat eller kommun, ha ett arbetsavtalsförhållande, vara en självständig yrkesutövare, stå i ett köptjänstförhållande eller fungera som konsulterande läkare. Läkarna håller av tradition privatmottagning vid sidan av sin egentliga tjänst, och kan också ha övriga bisysslor. Kopplingar till läkemedels- eller konsultföretag eller andra kommersiella aktörer kan till exempel förutsätta granskning av läkarens status och objektivitet. Det är därför naturligt att läkaren allt oftare ställs inför situationer där hen måste bedöma jäv eller tillhörande problem. Bedömningen av jäv har både etiska och juridiska dimensioner.

Förutom direkt jäv är det också skäl att bedöma bindningar till olika parter eller på annat sätt verksamhet som kan väcka kritik. Därför är det utöver jäv också en god idé att fästa uppmärksamhet vid att anmäla bindningar vid utbildningar och andra framträdanden. Detta bygger upp förtroende och skingrar eventuella misstankar.

Finlands Läkarförbund har regler om jäv, men också anvisningar om hur man arbetar med kommersiella företag. Anvisningarna lämpar sig även för tandläkare. Dessutom har olika aktörer egna anvisningar och rekommendationer för anmälan av bindningar. Det är en bra idé att bekanta sig med dem alla i förväg, även innan eventuellt jäv uppstår.

I denna artikel behandlas jävsfrågan ur förvaltningslagens (434/2003) synvinkel. Syftet med jävsbestämmelserna är att garantera att den som innehar ett offentligt ämbete eller uppdrag är opartisk och oberoende i sitt värv. I juridisk mening avses med en läkares jäv att läkaren är jävig i de administrativa uppgifter som hör till hens tjänsteåligganden. Med jäv avses att läkarens relation till det ärende som behandlas eller till berörda parter i ärendet är sådan att hens neutralitet kan ifrågasättas.

Varje läkare som deltar i behandling av förvaltningsärenden är förpliktad att i första hand själv bedöma om hens ställning eller verksamhet vid sidan av hens tjänsteåligganden inom den offentliga hälso- och sjukvården är av sådan natur att det kan äventyra hens opartiskhet i den offentliga tjänsteutövningen.

Jäv kan aktualiseras i flera olika situationer och det ankommer i första hand på läkaren själv att bedöma sin position och opartiskheten i sin verksamhet. I en oklar situation är det värt att i första hand jäva sig själv eller be om andras bedömning av saken. Speciell uppmärksamhet krävs då läkaren har en ledande ställning med resultatansvar.

JÄVSREGLERNA I FÖRVALTNINGSLAGEN

Även om en läkare som innehar en offentlig tjänst är tjänsteman, inbegriper normalt läkararbete såsom det definieras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) relativt få sådana förvaltningsmässiga beslut för vilka man direkt borde tillämpa förvaltningslagens jävsbestämmelser (ett undantag är till exempel beslut om vård i enlighet med mentalvårdslagen). Jävsreglerna har betydelse om läkaren har en tjänst till vilken det hör att bruka offentlig makt, till exempel i ekonomiska frågor.

  • Enligt förvaltningslagen får en tjänsteman ifall hen är jävig inte delta i behandlingen av eller beslut om ett ärende.
  • En jävig tjänsteman får inte heller medverka i beredningen av ärendet, till exempel genom att begära utlåtanden eller utredningar.
  • Jävsreglerna gäller även medlemmar i olika organ och andra som deltar i ärendets behandling.
  • En jävig person får inte närvara i de beslutsfattande organ som bereder ärendet eftersom detta kan påverka de övriga medlemmarnas ställningstaganden.

     

Jäv uppstår om en person, eller någon av hens närstående, berörs av ett ärende på ett sådant sätt att ett avgörande i frågan kan förväntas medföra synnerlig nytta eller skada för personen i fråga. Det kan handla om ett tjänsteförhållande eller ett uppdrag, medlemskap i en styrelse eller motsvarande organ, position som verkställande direktör eller något annat som kan äventyra ifrågavarande persons neutralitet.

Förvaltningslagen innehåller detaljerade bestämmelser om jävsgrunder och om vad som avses med närstående personer. Ju närmare släktskapsförhållande, desto strängare jävsregler.

Tjänstemannen avgör vanligtvis själv om hen är jävig. Då det gäller medlemmar eller föredragande i ett kollegialt organ beslutar man om jäv inom ifrågavarande organ. Frågor om jäv bör avgöras utan dröjsmål.

BISYSSLA OCH JÄV

Jävsfrågorna kan bli aktuella till exempel på grund av läkares bisysslor. Det kan exempelvis handla om att bisysslan kan åsamka arbetsgivaren skada. Enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) får en tjänsteinnehavare inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tillstånd därtill. Tillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Det kan återkallas om det finns skäl därtill. Om bitjänsten inte sköts under arbetstid behövs inte tillstånd för bisyssla, men tjänsteinnehavaren bör anmäla om det till sin arbetsgivare.

När man överväger beviljande av tillstånd till bisyssla bör man beakta att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i skötseln av sina tjänsteåligganden. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för tjänsteinnehavarens opartiskhet i sitt arbete, eller på annat sätt inverka menligt på behörig skötsel av tjänsten. Som bisyssla får man inte utöva sådan verksamhet som i egenskap av konkurrerande verksamhet uppenbart skadar arbetsgivaren. I sista hand bedömer man från fall till fall om verksamheten kan äventyra förtroendet eller åsamka arbetsgivaren skada.

Traditionell privatpraktik som bisyssla är av den karaktären att den inte orsakar jäv, och arbetsgivaren har därför i allmänhet ingen orsak att förbjuda sådan.

Det finns dock särskild anledning att fästa uppmärksamhet vid situationer där läkare deltar i förvaltningsbeslut eller verksamhet med resultatansvar, till exempel när man beslutar om köptjänster. En läkare får inte vara medlem i en styrelse, förvaltningsråd eller därmed jämförbart organ och inte heller vara verkställande direktör eller inneha motsvarande position i ett företag som kontinuerligt erbjuder tjänster till ett sjukhus eller en hälsocentral.

Jävsfrågan kan aktualiseras också då en läkare med befolkningsansvar eller annan offentlig tjänst remitterar patienter till vård. En läkare får inte remittera patienter till en privatmottagning på ett sätt som står i konflikt med hens tjänsteåligganden. Patienten bör emellertid ha rätt att välja sin behandlande läkare. Huruvida det i en sådan situation uppstår en intressekonflikt måste bedömas från fall till fall. Även intagning av en patient på sjukhus eller poliklinik bör organiseras enligt principen om att vårdbehovet bör tillgodoses för alla på lika villkor, så att ingen läkare deltar i beslut om att ta in patienter hen själv har remitterat till vård.

Om jävet är bestående måste läkaren på eget initiativ avstå från en sådan position eller sådana uppdrag utanför sin tjänst eller sina ordinarie arbetsuppgifter som ger upphov till jäv. I oklara fall måste läkaren reda ut frågan med sin chef eller med sjukhusets eller hälsocentralens ledning.

PATIENTFALL

En samkommun inom ett större sjukvårdsdistrikt konkurrensutsätter röntgenundersökningarna. Radiologen har sin huvudtjänst på det lokala centralsjukhuset och arbetar på deltid som privatläkare vid en läkarcentral. Bägge lämnar in en offert. Om den privata läkarcentralen vinner tävlingen, kan radiologen fortsätta jobba där och ses detta som konkurrens med tjänstarbetsgivare?

LÄS MER
Lääkäreiden esteellisyysohje. Finlands Läkarförbund: https://www.laakariliitto.fi/laakarin-tietopankki/kuinka-toimin-laakarina/laakareiden-esteellisyysohje/

 

© Finlands Läkarförbund 2021