Arbeta som läkare i Finland
I läkarens arbete ingår förutom patientarbete och dess dokumentation även olika expertroller.
På den här sidan hittar du information om dessa frågor.
Läkarens olika roller
Undersökning och behandling
Läkaren beslutar om patientens undersökning och behandling. Detta görs i samarbete med patienten och med dennes samtycke.
Enligt patientlagen har patienten rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patienten har dock inte rätt till vilken behandling som helst, utan den behandling som ges ska basera sig på medicinskt godtagbara grunder.
I praktiska situationer avgör den behandlande läkaren hurdan vård patientens hälsotillstånd kräver och vilken vård patienten därmed har rätt till. Denna rätt till läkare ges i 22 § i lagen om yrkesutbildade personer.

Samförstånd innebär att patienten har gett sitt samtycke till behandlingen eller undersökningen. Patienten har både rätt att vägra de undersökningar och behandlingar som läkaren föreslår och rätt att aktivt delta i vårdhändelsen.
För att patienten ska kunna göra motiverade val är läkaren skyldig att ge patienten en utredning om hens hälsotillstånd, betydelsen av behandlingen, olika behandlingsalternativ och deras effekter, det vill säga fördelar och nackdelar. Patienten har rätt att fatta även negativa – till och med destruktiva – beslut för sin hälsa, men det är läkarens skyldighet att berätta vilken betydelse de kan ha. Patienten ska då om möjligt behandlas på ett annat medicinskt acceptabelt sätt.
Den utredning som ges till patienten, de behandlingslösningar som fattas och hur behandlingen genomförs ska antecknas i patientjournalerna. Om patienten vägrar undersökning eller behandling ska detta antecknas i patientjournalen.
Om patienten är minderårig eller minnessjuk eller har en psykisk störning eller utvecklingsstörning eller annan utmaning som påverkar patientens förmåga att besluta om sin behandling och ge samtycke, hörs till exempel patientens lagliga företrädare eller närstående. Om de anhörigas åsikter inte kan avgöras eller om de är olika ska patienten behandlas i enlighet med hens personliga intresse.

Tystnadsplikt
Syftet med tystnadsplikten är att upprätthålla sekretessen mellan läkaren och patienten som är viktig med tanke på behandlingen. Läkaren får inte utan tillstånd berätta för utomstående vad hen har fått veta om en person som hen behandlat och dennes sjukdom vid utövandet av sitt yrke.
Vårdrelationen grundar sig alltid på förtroende. Tack vare sekretessen vågar patienten berätta för läkaren även eventuellt känsliga uppgifter om sin sjukdom.
Enligt 17 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) får ”en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inte utan tillstånd till utomstående yppa en enskild persons eller familjs hemlighet som han har fått kännedom om på grund av sin ställning eller uppgift. Tystnadsplikten kvarstår efter det att yrkesutövningen har upphört.”
Bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt för patientuppgifter finns också i 4–6 § i den s.k. kunduppgiftslagen (703/2023) om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.
Läkare som vittne och expert
I 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ges läkaren en särskild ställning som givare av intyg och utlåtanden.
Enligt bestämmelsen kan ett formbundet läkarutlåtande, det vill säga ett läkarutlåtande som försäkrats på heder och samvete, ersätta ett intyg under edlig förpliktelse i rätten eller vid ett myndighetsförfarande.
Medicinalstyrelsen gav en gång i tiden i ett instruktionsbrev (OK 6736/02/80) anvisningar om att skriva läkarintyg. Instruktionsbrevet är inte längre i kraft, men dess principer kan fortfarande följas till tillämpliga delar. Läkarförbundet har på basis av brevet gett allmänna anvisningar för utarbetande av läkarintyg, som även myndigheterna och domstolarna stöder sig på i sin praxis.


Som frivillig läkare
Läkare arbetar ofta som frivilliga läkare utan ersättning på sin fritid, till exempel vid hobbyaktiviteter samt sport-, kultur- och andra evenemang. Även frivilliga läkare ska komma ihåg ansvaret och skyldigheterna som hör till utövandet av läkartjänsten.
Volontärarbete ersätts inte. Läkarförbundets rekommendation är att läkaren får ersättning för arbetet och att ett arbetsavtal ingås. Arbetsgivaren ansvarar då för arbetsgivarskyldigheterna och även för att teckna en patientförsäkring.
Om läkaren tillhandahåller läkartjänster som en del av sin företagarverksamhet regleras verksamheten av lagen om tillsynen över social- och hälsovården och dess skyldigheter bland annat om registrering. Förbundets gruppatientförsäkring gäller för enskilda näringsidkare (självständiga yrkesutövare), däremot kräver tillhandahållande av tjänster via ett bolag att man tecknar en patientförsäkring för bolaget.