Tuula Rajaniemen puhe Lääkäripäivien 2022 avajaisissa

Lääkäriliitto haluaa olla kehittämässä pitkäjänteisesti tasa-arvoista terveydenhuoltoa. Asia on erityisen ajankohtainen hyvinvointialueiden aloittaessa toimintansa, Lääkäriliiton puheenjohtaja 2021 Tuula Rajaniemi totesi Lääkäripäivien avajaispuheessaan.

Lääkäriliiton puheenjohtaja 2021 Tuula Rajaniemi Lääkäripäivien 2022 avajaisissa:

Hyvät Lääkäripäivien 2022 osallistujat,

Toivoimme viime syksynä, että voisimme järjestää nämä avajaiset läsnäolotilaisuutena. Se olisi mahdollistanut kaivatut kohtaamiset kollegoiden, yhteistyökumppaneitten ja kunnioitetun arkkiatrimme Risto Pelkosen kanssa. Toivottavasti teistä moni on nyt virtuaalisesti läsnä. Haluan jo tässä vaiheessa kiittää sosiaali- ja terveysministeri Hanna Sarkkista valtiovallan tervehdyksestä.

Jo toistamiseen virtuaalisesti toteutettavien Lääkäriliiton, Lääkäriseura Duodecimin ja Finska Läkaresällskapetin yhteisten Lääkäripäivien aiheena on ”Digitaalisuus – hyötyvätkö lääkäri ja potilas?” Ohjelmassa on 30 entistä käytännönläheisempää kurssia, jollaisia kävijäpalautteissa on toivottu. Valitettavasti jouduimme perumaan pienryhmät koronatilanteen pahentuessa.  Virtuaalisuuden etuna on kuitenkin se, että päivien osallistujat voivat katsoa tallenteita 13.2. saakka.

Lääkäriliiton vuoden 2021 puheenjohtajana olen saanut olla mukana Lääkäripäivien 2022 järjestelyissä.  Nyt on kuitenkin muutoksen aika ja tämän vuoden alusta Lääkäriliiton puheenjohtajana on aloittanut turkulainen arviointiylilääkäri, nefrologi Niina Koivuviita.  Lääkäriliiton toiminnanjohtaja Kati Myllymäki jää ansaitulle eläkkeelle tämän vuoden alkupuolella ja helmikuulla uutena toiminnanjohtajana aloittaa anestesiologi, MBA Janne Aaltonen. Toivotan Katille miellyttäviä eläkepäiviä ja Niinan ja Jannen lämpimästi tervetulleiksi!

Lääkäriliiton strategia päivitettiin suurten toimintaympäristön muutosten takia. Vuosille 2022–2024 valittiin kolme painopistettä:
1) Lääkäriliiton säilyttäminen relevanttina kaikille jäsenille,
2) edunvalvonta sote-uudistuksen muutoksessa sekä
3) yhteiskuntavastuuta kantava Lääkäriliitto.

Jotta näihin strategisiin päämääriin päästään, täytyy Lääkäriliiton kehittää viestintää erityisesti digitaalisesti ja sosiaalisessa mediassa, tukea alueellista edunvalvontaa vahvemmin sekä kuulla jäseniään aktiivisemmin. 

Lääkäriliitto haluaa myös olla kehittämässä pitkäjänteisesti tasa-arvoista terveydenhuoltoa. Asia on erityisen ajankohtainen hyvinvointialueiden aloittaessa toimintansa. Lääkäriliitto haluaa varmistaa, että lääkärien asiantuntijuus otetaan mukaan yhteiskunnalliseen keskusteluun terveydenhuoltojärjestelmän kehittämisessä. Lääkärien näkemyksiä tulee kuulla niin valtakunnallisesti kuin alueellisesti.

Hyvinvointialueiden organisaatioiden ja tulevan toiminnan suunnittelu kiihtyy, kun viime viikonloppuna valitut aluevaltuustot aloittavat toimintansa. Sote-uudistuksen onnistumisen kannalta on välttämätöntä ottaa henkilöstö aidosti mukaan. Työntekijät ovat oman ammattialansa asiantuntijoita, mutta myös järjestelmän ja palveluiden uudistamisen toteuttajia. Hyvinvointialueiden organisaatioissa tulee Lääkäriliiton mielestä olla yksijohtajuus ja kliinistä työtä tekevän lääkärin esimiehenä tulee olla lääkäri.

Sote-uudistuksen tärkein tavoite on perusterveydenhuollon vahvistaminen niin että, se pystyy palvelemaan väestöä joustavasti. Rakenteelliset uudistukset eivät riitä, vaan tarvitaan myös lisää resursseja. Perusterveydenhuoltoon tarvitaan uusia lääkärinvakansseja, joita ei juurikaan ole perustettu kuntiin viimeisen 30 vuoden aikana. Tavoitteena tulee olla pitkät potilas-lääkärisuhteet ja hoidon jatkuvuuden turvaaminen pitkäaikaissairaille potilaille.

Hyvinvointialueiden rahoituksen yleiskatteellisuus lisää huolta opetuksen ja tutkimuksen rahoituksen jatkuvuudesta. Lääketieteen opiskelijamäärien lisääntyessä entistä merkittävämpi osuus heidän opetuksestansa tapahtuu palvelujärjestelmässä. Tähän saakka kunnat ovat rahoittaneet opetusta ja tutkimusta erityisesti epäsuorien kustannusten osalta. Mutta tätä ei ole hyvinvointialueiden rahoituksessa huomioitu.

Tämän päivän tutkimus on tulevaisuuden hoitoa, kuten esimerkiksi COVID-19 -pandemian aikana olemme oppineet. Aikajänne on kuitenkin usein pitkä, jopa vuosikymmeniä. Valitettavasti valtion rahoitus terveydenhuollon kliiniseen yliopistotasoiseen tutkimukseen on romahtanut alle neljännekseen reilussa 20 vuodessa. Rahoitus on pudonnut vuoden 1997 91 miljoonasta eurosta viime vuoden 21 miljoonaan euroon.  Niinpä tutkimusrahoitus koostuu yhä enemmän ulkopuolisesta rahoituksesta, jonka hakubyrokratia on vaativa.  Kliinisen tutkimuksen kustannuksia ovat viime vuosina kasvattanut merkittävästi Findatan käyttökustannukset.  Findatan liian vähäisistä resursseista johtuvat viiveet ovat vaikeuttaneet myös kansainvälisiin tutkimuksiin osallistumista. Covid-19-pandemian aikana monikeskustutkimusten aikataulut ovat olleet ymmärrettävästi tiukkoja. Mutta suomalaisten tutkijoiden mukaan saaminen niihin on välttämätöntä.

Lähitulevaisuuden suuria haasteita ovat hyvinvointialueiden valmistelu, hoitovelka sekä monikanavarahoituksen purku. Nyt neuvoteltava Lääkärisopimus tullee olemaan sen verran pitkä, että se siirtyy hyvinvointialueille. Tämän neuvottelukierroksen keskeisiä tavoitteita on lepoaikoja koskevien määräyksien kehittäminen niin, että ne huomioivat paremmin eri päivystyspisteiden ominaispiirteet. Myös viime kierroksella neuvotellut laajennetun toiminnan määräykset halutaan säilyttää sopimuksessa. Saatiinhan Lääkärisopimukseen ensi kertaa määräys säännöllisen työajan sijoittelusta. Se voidaan sopia sijoitettavaksi vain maanantaista perjantaihin.

Hyvinvointialueiden aloittamiseen liittyy monia huolia, vaikka lääkärit siirtyvät niille ns. vanhoina työntekijöinä.  Alueilla on yhteensovitettava palkkojen lisäksi työ- ja toimintatavat sekä tietojärjestelmät.  Hyvinvointialueiden aloittaessa myös paikalliset sopimukset on harmonisoitava. Sote-uudistukseen liittyvä monikanavarahoituksen purkaminen voi heikentää yksityislääkärien toimintaedellytyksiä. Niiden turvaaminen on välttämätöntä, sillä privaattisektorilla on merkittävä rooli kansalaisten terveyspalveluiden tuottajana ja julkisten palveluiden täydentäjänä.

Covid-19-pandemian aikana syntyneen hoitovelan laajuus paljastunee vasta vuosien myötä. Lääkärikunta on tästä erittäin huolissaan paitsi potilaiden myös koko henkilöstön takia. Pandemian laannuttua työtahti ei rauhoitu terveydenhuollossa, vaan sitten aloitetaan hoitovelan purkaminen. Haluankin kiittää teitä lääkärit samoin kuin koko muuta terveydenhuoltohenkilöstöä venymisestänne kuluneiden kahden vuoden aikana! Toivon myös teille opiskelijat uskoa tulevaisuuteen, vaikka se vaikuttaa hämärältä etäopetuksen ja peruuntuneiden tilaisuuksien varjossa!

Kiitos kaikille teille, jotka olette olleet suunnittelemassa ja toteuttamassa näitä Lääkäripäiviä 2022! Teiltä on vaadittu sopeutumista ja valmiutta nopeisiin muutoksiin, sillä pandemian takia suunnitelmat on uusittu moneen kertaan.

Kiitos myös kaikille yhteistyökumppaneillemme!

Lopuksi toivotan kaikille osallistujille antoisia Lääkäripäiviä!

----

Bästa deltagare på Läkardagarna 2022,

I höstas hoppades vi att vi skulle kunna arrangera den här öppningen som ett närvaroevenemang. Det skulle ha möjliggjort efterlängtade möten med kollegor, samarbetspartner och vår högaktade arkiater Risto Pelkonen. Jag hoppas att många av er är virtuellt närvarande nu.  Jag vill redan i det här skedet tacka social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen för den hälsning hon levererar från statsmakten.

Temat för Läkarförbundets, Finska Läkarföreningen Duodecims och Finska Läkaresällskapets gemensamma Läkardagar är "Digitalitet – vilken nytta har den för läkare och patient?" På programmet står 30 ännu mer praktiska kurser än tidigare, som efterlysts i besökarresponsen. Då coronaläget förvärrades var vi tyvärr tvungna att ställa in smågrupperna.  Fördelen med virtualitet är dock att deltagarna kan titta på inspelningarna fram till den 13 februari.

Som ordförande för Finlands Läkarförbund år 2021 har jag fått delta i arrangemangen för Läkardagarna 2022.  Nu är tiden dock inne för förändring och från början av detta år är bedömningsöverläkare och nefrolog Niina Koivuviita från Åbo ny ordförande för Finlands Läkarförbund.  Läkarförbundets verksamhetsledare Kati Myllymäki går i pension i början av året och i februari börjar anestesiolog och MBA Janne Aaltonen som ny verksamhetsledare. Jag önskar Kati trevliga pensionärsdagar och Niina och Janne varmt välkomna!

På grund av de stora förändringarna i verksamhetsmiljön har vi uppdaterat Läkarförbundets strategi. Vi utsåg tre tyngdpunkter för perioden 2022–2024: 1) Att hålla Läkarförbundet relevant för alla medlemmar, 2) Intressebevakning då social- och hälsovårdsreformen genomförs och 3) ett Läkarförbund som axlar ansvar i det finländska samhället. För att nå de här strategiska målen måste Läkarförbundet utveckla sin kommunikation särskilt digitalt och i sociala medier, stödja den regionala intressebevakningen samt höra sina medlemmar mer aktivt. 

Läkarförbundet vill också delta i att långsiktigt utveckla en jämlik hälsovård. Ärendet är speciellt aktuellt när välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Läkarförbundet vill säkerställa till att läkarnas expertis inkluderas i samhällsdebatten om utvecklingen av hälso- och sjukvården. Läkarnas synpunkter bör höras både nationellt och regionalt.

När de regionfullmäktige som valdes i helgen inleder sin verksamhet, kommer planeringen av välfärdsområdenas organisationer och framtida verksamhet att intensifieras. För att social- och hälsovårdsreformen ska lyckas är det nödvändigt att genuint involvera personalen. Arbetstagarna är experter inom sina respektive yrkesområden, men de har också en roll i att genomföra system- och tjänstereformerna. Enligt Läkarförbundet bör det finnas ett enhetligt ledarskap i välfärdsområdenas organisationer och de läkare som utför kliniskt arbete ska ha en förman som är läkare.

Sote-reformens viktigaste mål är att stärka primärvården, så att den kan betjäna befolkningen flexibelt. Det räcker inte med strukturella reformer, utan det behövs mer resurser. Vi behöver nya läkarvakanser för primärvården. Sådana har inte precis etablerats i kommunerna under de senaste 30 åren. Målet bör vara långvariga patient-läkarrelationer och att säkerställa vårdens kontinuitet för långtidssjuka patienter.

Den allmänna statliga finansieringen av välfärdsområdenas finansiering väcker oro för kontinuiteten i finansieringen av undervisning och forskning. I takt med att antalet läkarstudenter ökar sker en allt större del av deras undervisning i servicesystemet. Hittills har kommunerna finansierat undervisning och forskning framför allt då det gäller indirekta kostnader, men det här har inte beaktats i välfärdsområdenas finansiering.

Dagens forskning är framtidens vård, som vi lärt oss till exempel under COVID-19-pandemin. Tidsspannet är dock ofta långt, rentav årtionden. Tyvärr har statsanslagen för klinisk forskning på universitetsnivå inom hälso- och sjukvården sjunkit till mindre än en fjärdedel på drygt 20 år.  Finansieringen har minskat från 91 miljoner euro år 1997 till 21 miljoner euro förra året.  Forskningsfinansieringen består alltså i allt större utsträckning av extern finansiering, som har en krävande ansökningsbyråkrati.  Under de senaste åren har Findatas driftskostnader betydligt ökat kostnaderna för klinisk forskning.  Förseningar på grund av Findatas alltför knappa resurser har också gjort det svårt att delta i internationella utredningar. Under COVID-19-pandemin har tidtabellerna för multicenterforskning förstås varit snäva. Men vi behöver få med finska forskare i dem.

De stora utmaningarna för den närmaste framtiden är förberedandet av välfärdsområdena, vårdskulden och avvecklingen av flerkanalsfinansiering.  Det Läkaravtal som nu förhandlas fram kommer sannolikt att vara så långvarigt att det överförs till välfärdsområdena.  Ett av huvudmålen med den här förhandlingsrundan är att utveckla bestämmelser om viloperioder för att bättre ta hänsyn till särdragen i olika slag av jourverksamhet. Vi vill också bevara bestämmelserna för utökad verksamhet som förhandlades fram i den senaste omgången i avtalet. För första gången fick vi ju med en bestämmelse om förläggning av ordinarie arbetstid i Läkaravtalet. Den kan endast avtalas från måndag till fredag.

Det finns många bekymmer förknippade med välfärdsområdenas start, även om läkarna övergår till dem som så kallade tidigare anställda.  Utöver lönerna behöver regionerna koordinera arbets- och verksamhetsmetoder och informationssystem.  När välfärdsområdena inleder sin verksamhet ska även lokala överenskommelser harmoniseras. Nedmonteringen av flerkanalsfinansieringen i samband med social- och hälsovårdsreformen kan försvaga verksamhetsförutsättningarna för privatläkare. Att trygga dessa är väsentligt, då den privata sektorn har en viktig roll att spela som leverantör av offentliga hälsotjänster och som ett komplement till offentliga tjänster.

Omfattningen av den vårdskuld som uppstått under COVID-19-pandemin kommer sannolikt att avslöjas först efter flera år. Läkarkåren är mycket oroad över detta, inte bara för patienternas skull utan också för hela personalens del. När pandemin väl bedarrat, lugnar sig inte arbetstakten inom vården och då börjar vårdskulden betalas. Jag vill tacka er läkare såväl som all annan vårdpersonal för er flexibilitet under de senaste två åren!  Jag hoppas också att ni studerande tror på framtiden, även om den verkar dunkel i skuggan av distansundervisning och inställda evenemang!

Tack till alla er som har planerat och genomfört Läkardagarna 2022!  Ni har varit tvungna att anpassa er och vara beredda på snabba förändringar, då planerna förnyats många gånger på grund av pandemin.

Tack också till alla våra samarbetspartners!

Till sist önskar jag alla deltagare givande Läkardagar!

Förhoppningsvis ger de er nya lärdomar och användbara tips samt piggar upp vardagen!

Toivottavasti ne antavat teille uutta oppia, käyttökelpoisia vinkkejä ja piristystä arkeen!

Takaisin