Ärade arkiater, herr minister, bästa kolleger, mina damer och herrar.
Till ära av Finlands hundraårsjubileum beslöt vi oss för att förnya även Läkardagarna.
Läkare 2017 som inletts i dag är Finlands största medicinska påbyggnads- och fortbildningsevenemang. Det arrangeras i sin nuvarande form för 44 gången.
Evenemanget har utvecklats aktivt. Framför allt har det satsats på att utveckla undervisningsmetoderna och kurserna. Jag vill rikta ett varmt tack för detta arbete till den aktiva programgruppen och föreningarna som skapat programmen.
Vi har under det senaste året arbetat tätt ihop med Finska Läkarföreningen Duodecim, Finska Läkaresällskapet och Finlands Läkarförbund för att modernisera evenemangets uppbyggnad och framtoning. Ett speciellt tack för den här föryngringen går till personalen på Läkarförbundet.
Evenemangets tema "Som läkare mot framtiden" väcker tankar och intresse men även osäkerhet. Läkarnas vardag kommer obönhörligt att förändras. Det krävs ny kompetens för att arbeta i den föränderliga vardagen.
Men det gäller att ha en god utbildning i bakgrunden. Läkarförbundet har redan länge varit oroligt för läkarutbildningens och den medicinska forskningens resurser och försvagade möjligheter. Det utbildas fler läkare men samtidigt har utbildningens resurser skurits ned. Ansvaret för utbildningen har överförts till tjänstesystemets sida utan att resurserna har ökat. Dessa åtgärder har ökat oron för utbildningens kvalitet.
En samordningssektion för styrningen av specialistläkarutbildningen som lyder under social- och hälsovårdsministeriet färdigställde i november i fjol ett åtgärdsprogram för specialiseringsutbildningen för åren 2017–2019. I åtgärdsprogrammet finns en passus enligt vilken "antalet antagna till den medicinska grundutbildningen borde omvärderas inom en nära framtid och det borde övervägas att ta in färre studerande ungefär från och med år 2020". Samordningsdelegationen var enig i sin åsikt.
I åtgärdsprogrammet betonas även Läkarförbundets långvariga målsättning att höja kvaliteten på specialistläkarutbildningen. Målsättningen är att det före år 2019 har skapats, testats och tagits i bruk ett system för hur utbildningens kvalitet regelbundet utvärderas.
Det är viktigt att klarlägga hur universiteten styr utbildningen så att kvaliteten garanteras. Dessutom borde det för specialistläkarutbildningen skapa en gemensam teoretisk ram för utbildningen. Kompetenskraven inom specialistvården borde definieras och utbildningarnas innehåll borde förenhetligas i hela landet. Specialistläkarutbildningen är en central faktor då det gäller kvaliteten i hela den finländska hälso- och sjukvården.
Den europeiska läkarutbildningsorganisationen AMEE arrangerar sin kongress i Helsingfors i slutet av augusti i år. Det är ett exempel på hur högt värderad den finländska läkarutbildningen och den medicinska forskningen är internationellt. Till den här högklassiga kongressen i Mässcentret väntas nästan fyratusen deltagare.
Bästa åhörare
När Finlands Läkarförbund fyllde hundra år uppgjordes förbundets första strategi för åren 2010–2017. I strategin fastslogs de riktlinjer som styrt Läkarförbundets verksamhet sedan dess. Strategin uppdateras i år. Läkarförbundet vill även under de följande åren svara på det föränderliga verksamhetsfältets utmaningar.
"För patientens bästa med läkekonsten" har varit ett bärande tema i Läkarförbundets verksamhet redan tidigare, men det har varit viktigt att få den med även som en synlig del av den hälsovårdspolitiska verksamheten.
Den fackliga verksamheten är i ett brytningsskede. Läkarförbundet har en stark position som intressebevakare för sina medlemmar men vi måste också kunna producera ansvarsfull kompetens och nytta för det omgivande samhället. Läkarförbundets kompetens har till exempel mycket att ge lagstiftaren då det gäller social- och hälsovårdsreformen.
Förändringarna i samhället och patienternas förväntningar ändrar radikalt vår verksamhetsmiljö.
Digitaliseringen har kommit för att stanna. Det är svårt att förutspå förändringens snabbhet och exakta riktning. Men samtidigt som vi försöker förutse framtiden skapar vi också en grund för vad vi gör i framtiden. Läkarförbundet har startat projektet Läkare 2030 som försöker skapa en bild av vilka krav framtidens hälsovård ställer på oss och vår utbildning.
Den medicinska vetenskapen blir allt mer individuellt centrerad genom användning av genomik och Big data. Hälsovårdsteknologin ger medicinen helt nya möjligheter men det krävs att vi i egenskap av experter hjälper till att utveckla den så att den ger en praktisk hälsonytta.
Förstärkningen av egenvården och patienternas aktivare deltagande i sin egen vård är viktigt och oundvikligt. Patienterna kommer i framtiden att i allt högre grad kommunicera elektroniskt med hälsobranschens proffs.
I läkararbetet blir kommunikationsförmåga, multiprofessionalism och teamarbete allt viktigare kompetenser. Då kunskapen blir allt mer invecklad och mångomfattande betonas läkarens roll i hanteringen och tolkningen av kunskapen. Kunskapen borde också användas aktivt för att utveckla hälso- och sjukvårdssystemet och styrningen av det.
Vi tog en titt på morgondagens hälso- och sjukvård redan under förmiddagens öppna medborgarseminarium. Läkarförbundet har kartlagt befolkningens och läkarnas synpunkter på vårdens digitalisering och andra viktiga förändringsfaktorer som kan väntas i framtiden. Allmänt taget är inställningen till digitaliseringen positiv. Av befolkningen tror en tredjedel och av läkarna fyra femtedelar att de elektroniska tjänsterna förbättrar vårdens tillgänglighet. Elektroniska tjänster anses passa bra för att följa upp hälsan och vården men då det gäller diagnostisering av sjukdomar och bestämning av vård anses personlig konsultering vara bäst.
Digitaliseringen anses ge kostnadsbesparingar men många förhåller sig skeptiskt till att jämlikheten inom hälsovården skulle öka. De nya verksamhetssätten måste kunna integreras i hälsovården så att nyttan blir allmän. För att kunna förbättra den finländska hälso- och sjukvården för patientens bästa krävs det att alla experter inom hälsovården samarbetar på ett gott och konstruktivt sätt.
Bästa åhörare, det finns inget tal utan sote-reform.
Sote-reformen har beretts i åratal. Trots tidigare problem är det positivt att Sipiläs regering har förbundit sig till att slutföra reformen. Reformens svårighetskoefficient har visserligen ökat i och med att den har bundits ihop med regionalförvaltningsreformen.
Läkarförbundets åsikter om reformens linjedragningar har inte till alla delar varit samstämmiga med regeringen val, men vi är eniga om åtminstone en sak: reformen måste genomföras nu. I reformen tar man stora steg i en riktning som också omfattas av förbundet: tjänsteproducenternas storlek ökas genom att ansvaret för tjänsterna överförs från kommunerna till landskapen och finansieringsansvaret från kommunerna till staten.
Sote- och regionalförvaltningsreformen är en av de största lagstiftnings- och förvaltningsreformerna under Finlands självständighetstid. Sådana reformer görs inte med några decenniers mellanrum. Lagstiftningen som gäller reformen måste genomföras så att det blir möjligt att utveckla hälso- och sjukvårdssystemet och samtidigt svara på framtidens utmaningar.
Reformen är historiskt stor också ur personalens synvinkel. Personalen i landskapen måste på riktigt tas med i planeringen och förverkligandet. Läkarna är centrala aktörer i hälsovården. För att säkerställa att läkarna hålls kvar måste arbetsbeskrivningarna och arbetsförhållandena vara i skick och rätt resurserade. Det är viktigt att läkarna på riktigt kan koncentrera sig på att vårda sina patienter och att andra tidskrävande uppgifter äntligen skulle åtgärdas. Arbetets smidighet och ett bra ledarskap förbättrar arbetstrivseln och gör att personalen orkar bättre.
Läkarförbundets centrala målsättningar är att öka hälsovårdens jämlikhet, att göra tjänsterna mera lättåtkomliga och att stärka primärvården. Enligt min åsikt avgörs det nu om vi får en fungerande och jämlik primärvård.
Primärvården borde vara hälso- och sjukvårdens stenfot. I Finlands primärvård finns det en bred kompetens men i fortsättningen kräver den ännu flera erfarna läkare och långvariga vårdförhållanden.
För att förbättra vården och göra den kostnadseffektivare måste integreringen av primärvården och den specialiserade vården förstärkas. I de nu presenterade linjedragningarna ser vi i egenskap av experter stora utmaningar. En bättre integrering skulle möjliggöra en mera balanserad utveckling samtidigt som den skulle minska antalet kontaktytor och suboptimeringar.
Reformen innebär också utmaningar för den medicinska forskningen och läkarutbildningen, vilkas ställning absolut måste tryggas för att säkerställa hälso- och sjukvårdens kvalitet.
Linjedragningarna gällande valfriheten publicerades just före jul. Läkarförbundet understöder en kontrollerad ökning av patienternas valfrihet. En mångsidigare tjänsteproduktion framför allt inom primärvårdstjänsterna kan öka kostnadseffektiviteten och skapa nya tjänsteinnovationer. Det gör det också möjligt för ett större antal läkare att verka inom den offentligt styrda och finansierade hälso- och sjukvården.
Den offentliga hälso- och sjukvårdens kärna är jourverksamheten dygnet runt. För att kunna ordna en kostnadseffektiv jourverksamhet krävs att det garanteras en tillräcklig jourverksamhet på dagtid i enheterna som har jouransvar i enlighet med deras profiler.
Vårt bekymmer är att ogrundade fantasibilder om vårdkvaliteten kan påverka patienternas val. För att kunna göra motiverade val krävs att man har en uppdaterad, pålitlig och tillräckligt omfattande kunskap om tjänsterna och deras kvalitet. Det är framför allt i patientens intresse att vårdens kvalitet kan mätas och offentliggöras. För att samla in den kvalitetsinformation som finländarna behöver kräver nu en stark nationell insats och styrning. Hälso- och sjukvårdens resurser är alltid knappa. Därför måste det ur en hållbar moralisk och etisk synvinkel fattas rätta beslut med verklig betydelse. För att dämpa kostnadsutvecklingen borde det dras upp riktlinjer för vilka tjänster som hör till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Fast ansvaret för sote-reformens genomförande överförs till landskapen i början av 2019 har kommunerna ändå en viktig roll då det gäller att främja välfärd och hälsa. Årets kommunalval är också ett hälsoval. I Läkarförbundets kommunalvalsmålsättning betonas vikten av preventivt arbete mot utslagning och användning av rusmedel samt på att alla åldersgrupper skulle motionera aktivare. Det krävs fortsättningsvis att även läkare är kommunala beslutsfattare.
Läkare 2017 blickar mot framtiden. Fast framtiden kommer att utmana oss på många sätt, tror jag att vi kan svara på utmaningarna och aktivt delta i förändringen. Professionens ställning i samhället och läkarens värdegrund är viktiga styrkor också då framtiden skapas.
Jag vågar lova att vi under de här dagarna får goda tankar och arbetsredskap som vi behöver i framtiden. Dessutom är nätverkandet samt chansen till en öppen diskussion och samvaro viktiga element för oss alla. De skapar också en enhetlighet inom professionen.
Vi ser tillsammans mot framtiden med tillförsikt.
Jag önskar er alla en givande tid på Läkare 2017.