Antagna av Finlands Läkarförbunds styrelse den 28 mars 1996 Hälso- och sjukvården har till uppgift att behandla sjukdomar samt att upprätthålla
och främja befolkningens hälsa. Målet för kvalitetsrevision inom hälso- och
sjukvården är att fortlöpande förbättra kvaliteten på såväl den service som
erbjuds befolkningen som de instrument och metoder vilka möjliggör detta. Kravet på ständigt förbättrade yrkeskunskaper samt värdering av sätten att
uppfylla detta krav är inskrivet i läkarens etiska regler. Enligt dem regler bör
läkaren upprätthålla och förkovra sina kunskaper och färdigheter. Han skall
rekommendera endast undersökningar och behandlingar som på basis av medicinsk kunskap
och erfarenhet bedöms vara effektiva och ändamålsenliga. Kvalitetsaspekten ingår även
i lagen om patientens ställning och rättigheter. Lagen förutsätter att patienten har
rätt till högklassig hälso- och sjukvård. I lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården finns en bestämmelse
om krav på fortbildning, varmed avses att en yrkesperson inom hälso- och sjukvården är
skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som utövandet av yrket
förutsätter. Arbetsgivare som sysselsätter yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården bör
enligt samma lag skapa betingelser för arbetstagaren att delta i den yrkesrelaterade
vidareutbildning som behövs. Att dessa krav uppfylls skall följas med hjälp av s.k.
kvalitetsrevision. Läkare samt hälso- och sjukvårdens enheter bör ständigt eftersträva bättre
service. Syftet med dessa regler är att främja denna strävan med hjälp av praxis för
kvalitetsrevision samt att skapa en etisk bas för kvalitetsrevision. De etiska reglerna för kvalitetsrevision gäller alla läkare, verksamhetsenheter som
tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster till patienter samt kvalitetsrevisorer
som utvärderar verksamheter. Varje läkare som utför patientarbete, andra yrkespersoner inom hälso- och
sjukvården, verksamhetsenheter och hela serviceorganisationen åläggs att eftersträva
ständig utveckling av sitt arbete. Läkare och verksamhetsenheter skall värdera arbetets
kvalitet, enhetens funktionsduglighet och personalens kunskapsnivå och vara beredda att
utsätta dem för objektiv extern kvalitetsrevision. Var och en som utför patientarbete bör säkra adekvata förutsättningar för
högklassiga arbetsinsatser och kvalitetsrevision. Verksamhetsenhetens utrustningsnivå
samt antalet anställda bör uppfylla kraven på förstklassig verksamhet. Patientdata skall journalföras och förvaras omsorgsfullt med beaktande av kraven på
datasekretess. Uppgifter om åtgärder, beslut och andra frågor relaterade till patienten
skall journalföras på vederbörligt sätt så att informationen och händelserna kan
relateras tillbaka till sitt ursprung. Personalen på varje verksamhetsenhet skall ges tillfälle att upprätthålla och
utveckla sina kunskaper och färdigheter. Det är att tillrådligt att en kvalitetshandbok
avfattas för verksamhetsenheten och man bör övervaka att dessa anvisningar följs. Varje läkare bör fortlöpande med hjälp av självskattningsmetoder värdera
kvaliteten på sitt arbete och nivån på sitt kunnande. Hälso- och sjukvårdens kvalitet skall värderas med hjälp av både interna och
externa metoder. Metoderna bör vara allmänt accepterade och skall baseras på forskning
eller tillräcklig erfarenhet. Intern värdering, såsom att granska applicerade undersöknings- och
behandlingsmetoder och jämföra dem med andra, att se över organisationens
funktionsduglighet och vara observant på feedback från patienter, skall varje
serviceproducent verkställa fortlöpande. Extern värdering, såsom jämförelse med likställda grupper samt audition som
utförs av en utomstående part bör äga rum med intervaller som stämmer överens med
utvecklingen inom området samt alltid när det finns särskilda skäl till det. Patientjournaler kan ligga till grund för kvalitetsrevision. Då bör man försäkra
sig om att sekretessbelagda patientdata inte råkar i händerna på obehöriga. Alla
rapporter och referensdata skall redovisas i sådan form att patienter som omfattas av
revisionen inte kan identifieras. Att verksamhetsenheten eller läkaren som är föremål för värdering deltar
frivilligt och förbinder sig att medverka i en kvalitetsrevision är en första
förutsättning för att kvalitet framgångsrikt skall kunna säkras. Det är en fördel
om ett på frivillighet baserat informerat samtycke kan begäras av berörda parter. Utfallet av revisionen tillhör den som rekvirerat värderingen och kan vid
jämförelser och andra övergripande ändamål användas endast med tillstånd från
rekvirenten och personer som varit föremål för revision. Serviceproducenten har rätt att informera sina klienter om resultaten av en
kvalitetsrevision och att använda dessa vid marknadsföring av sina tjänster. Värdering av en enskild läkares arbete är ett åtagande för läkaren själv och
hans chef. Individuella data om en läkare får inte publiceras utan den berörda
läkarens samtycke. En extern utvärderare får inte delge sina resultat eller annan kunskap som framkommit
i samband med värdering till andra utan tillstånd från den som rekvirerat revisionen. Vid kvalitetsrevision bör allmänt accepterade etiska principer för hälso- och
sjukvården samt Finlands Läkarförbunds etiska regler och kollegialitetsregler följas. Vid misstanke om bristande etik i samband med ett revisionsprojekt kan ett utlåtande
från en etisk kommitté begäras om revisionsförfarandet. Att hänskjuta
revisionsprojekt till en etisk kommitté är för godkännande är dock som regel inte
motiverat. Den som gör utvärderingen skall vara kompetent och erfaren inom det
verksamhetsområde som hans revisionsuppdrag gäller. Han bör helst även godkännas av
dem som är föremål för kvalitetsrevision. Den som utses till utvärderare måste var oberoende och objektiv. Han skall
omsorgsfullt informera sig om den verksamhet som skall värderas. Revisorns utlåtande
skall avfattas i neutral ton, hans slutsatser skall baseras på observationer och kritisk
bedömning av dessa samt på andra omständigheter som han har fått kunskap om. Han får
inte låta exempelvis kommersiella eller konkurrensrelaterade omständigheter påverka
innehållet i sitt utlåtande. Kvalitetsrevision av hälso- och sjukvård samt ständig förbättring av servicens
kvalitet är enskild verksamhet för varje läkare och verksamhetsenhet. Den kontroll av
yrkesutövning som utförs av hälso- och sjukvårdsmyndigheter är en separat verksamhet
och åtskild från kvalitetsrevision som utförs inom hälso- och sjukvården. Resultat
från en kvalitetsrevision kan vid myndighetskontroll utnyttjas endast på basis av en
uttrycklig gemensam överenskommelse. Finlands Läkarförbund övervakar att de etiska regler som gäller för
kvalitetsrevision inom hälso- och sjukvården följs. Läkarförbundets kvalitetsråd
utformar anvisningar och förtydligar dem vid behov samt uttalar sig om hur reglerna skall
följas. Om en läkare observerar brister i servicekvalitet eller kvalitetssäkring hos en
kollega eller på en verksamhetsenhet är det hans plikt att ingripa genom att diskutera
med kollegan, dennes chef eller representanten för den berörda enheten. Om detta inte
ger resultat finns det anledning för läkaren att informera Läkarförbundet om saken.Etiska regler för kvalitetsrevision i hälso- och sjukvården
REGLERNAS SYFTE
REGLERNAS TILLÄMPNING
KRAV PÅ KVALITETSREVISION
HÖGKLASSIG VÅRD OCH MÖJLIGHETERNA ATT VÄRDERA DEN
KVALITETSREVISIONENS GENOMFÖRANDE
SEKRETESSBELAGDA PATIENTDATA
KONFIDENTIELLA UPPGIFTER
ETISKA KOMMITTÉER
REVISORNS KOMPETENS
OBJEKTIV VÄRDERING
KVALITETSREVISION OCH MYNDIGHETSKONTROLL
KONTROLL AV ETISKA REGLER FÖR KVALITETSREVISION

